Idag har jag vart bort med Birta till stora ridplanen och ridit. Väl där så va de lite lätt okoncentrerat sådär. Blev en hel del tjafs i början, då hon blir som en mask och gör allt i sin makt för att inte gå på voltspårena. Går de inte att vara mask heller då blir man "hård" i munnen istället. Matte som inte har världens bäst tålamod får ju de hon gör kan man säga..
Ridpasset gick på slutet rätt hyfsat. Då vi kunde trava på volt i båda varven, visserligen i form bara i det högra. Men de tar sig vill jag påstå.
Även fast de gick rätt hyfsat är då matte inte riktigt nöjd, så jag började fundera på varför de går så dåligt att rida numera. Gissa vilken upptäckt de blev?! Joe, de går inte sämre, utan jag har höjt ribban på hur bra de ska gå. Därav problemet, jag måste lära mig att de inte går på en sekund allt man ska göra och lära sig.
Så egentligen har jag en rätt duktig ponny som jag ändå blir arg på ändå, egentligen borde man ju slå något hårt i huvudet på sig själv!!

Ne nu ska jag sluta grubla över de dära och ställa mig i duschen, ska bli skönt efter ett lååångt tag ute i regnet :)